25.2.07

om att inte riktigt kunna släppa

idag tänker jag på det man inte riktigt kan släppa taget om. Man vet att man borde men romantiserar och ignorerar. tanken har varit angående mig och min mor. Jag vill ha henne att alltid falla tillbaka på, att alltid avlasta mig på. Jag kan vara tonårsvresig men i nästa stund inse hennes superkrafter. Och jag känner att jag utnyttjar min position som yngsta dottern och blir verkligen 'lillflickan' igen. Och även om insikten nått mig är jag fortfarande nära att plocka upp telefonen och ringa henne varje gång jag ska laga omelett eller har tandvärk eller ska boka någon resa eller känner mig liten och trampad på. Jag ska bli en bättre dotter, en mindre dotter och en vän istället.

när jag satt på lunds station och löste korsord och lyssnade på hot chiplook after me med Li sovandes mot min axel tänkte jag att jag ville ha lite mer trygghet. Och inte den fysiska tryggheten utan min egna. Jag vill veta vad jag vill och hur jag vill.

Labels:

2 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Nej man ska aldrig bli mindre dotter. Du kan vara som du är nu men bara bli mer vän också. Braa för att man lägger på lite av något menas inte att man behöver ta bort lite av det andra. Jag tror allt att din mammas hjärta klappar lite extra när "lilljossan" ringer hem och har tandvärk. Känner kanske att mamma blir man aldrig för vuxen för att ringa hem till. Föresten saknar jag dig så mig kan du får ringa till o klaga lite eller om du har tandvärk!:) Jag har ju en biljett liggande här till malmö kanske borde åka ner något snart.
Puss/P

11:11 PM  
Anonymous Anonymous said...

Det är väl klart att du ska vara din mammas dotter. Det låter fantastiskt att du ringer henne stup i kvarten, vilket förtroende.
Låt mamma sätta gränsen, det klarar hon säkert, och vänner...har hon säkert nog av.

1:01 PM  

Post a Comment

<< Home