5.7.07

den är snart tre och myspace är oundvikligt

hej och hå, verkligen, Jag menar det. Hej och hå. Det är sent och lugnt och jag har inför imorgon ingen jobbångest (börjar 14), ingen pengaångest (spartanskt leverne), ingen stressångest ( nästan ledig), ingen ont-i-ryggen-ångest (syster som masserar ond rygg). Man skulle nästan kunna tro att det inte förekommer någon ångest alls, men visst den finns, den finns och gnager. Är en jävla sucker för ångest och söker nästan upp det när det inte finns där, hatkärlek som få. Jag önskar ofta att jag var en seize the day-männska, som inte bryr sig om att det finns en morgondag med konsekvenser. Jag är tvärtemot på många plan, jag tänker för mycket på imorgon, och nästa vecka och nästa år. Bara tanken på att jag ska vara kvar i Malmö säkert ett par år nu skrämmer mig. Tänk om jag hittar hem igen. Det är så jag får kalla kårar längs min rygg och gör drastiska grejer. Det är väl ändå bäst att inte binda upp sig, skaffa vänner, trivas, bra skaffa stamfik, trivas bra, gilla jobbet, gilla läget, stanna en termin till, strunta i att åka hem.

Det är verkligen hej och hå, det har det varit hela juni, har inte hunnit landa sen fridhemflytten ännu och kroppen pumpar på i högvarv och jag själv ligger en bit efter och försöker få med det jag glömt, det jag saknar, det jag vill hinna men inte hinner.

Men imorgon är det work out som gäller, för kropp och själ, kropp och själv.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home